Galen dag
Idag gick jag upp och fixade mig och tog en god kantarellmacka till frukost. Var jättetrött fast jag hade sovit länge, nåååågon väckte mig med fyllesamtal hela natten haha.
Sedan åkte jag och mamma hela vägen till Vällingby, det tar hundra år för bussarna kör runt överallt. Vi åkte till Gittan, min mormors syster och firade henne för hon fyllde år. Vi åt god tårta och sedan var vi påväg hem, men jag och mamma kunde inte hålla oss och var tvungna att gå runt och shoppa lite, hittade ett par superfina skor på den superunderbara sommarrean, bild kommer senare:)
När vi ändå var i farten passade vi på att äta en god middag också. Sedan på bussen hem började jag få sjukt ont magen, nästan som kramper och sedan mådde jag jätteilla.. När jag kom till sollentuna var jag tvungen att spy(förlåt för de äckliga detaljerna) så jag gick mot centrumet för att hitta en toalett och då började det snurra som fan och jag föll ihop och svimmade, mitt i centrum! Vaknade i mammas knä med massa folk rumt omkring mig emd vattenglas, hade tydligen varit borta i en halvminut och mamma hade skrikit efter vatten och klappat mig i ansiktet. Så jag vaknade där (med klänningen typ vid naveln dessutom) utan en aning om vad som hade hänt. Det är så läskigt. Jag har svimmat många gånger i mitt liv och varje gång ser jag framför mig hur jag ligger på ett spår och ett tåg kommer mot mig och när det är en sekund ifrån att köra över mig vaknar jag, skiitläskigt är det. Det känns alltid så verkligt.
Iaf, efter jag återfått medvetandet och folket gått iväg reste jag mig upp och kände hur illamående jag fortfarande var, så jag gick bakom buskarna (ni sollentunabor vet ju vart jag menar om jag säger bakom fyllebänkarna) och spydde helt enkelt.
Innan hade jag gått förbi och fått kommentarer som "ooooh here comes the beuty" misstänker att jag inte kommer få den kommentaren igen, vilket jag är glad för, det kanske är det som är tricket?
Nu sitter jag hemma i min sköna säng och bara tycker synd om mig själv. Det regnar ute och jag orkar ingenting så ska nog snart krypa ner i sängen med en bok jag fick av gittan.
PUSS!
Sedan åkte jag och mamma hela vägen till Vällingby, det tar hundra år för bussarna kör runt överallt. Vi åkte till Gittan, min mormors syster och firade henne för hon fyllde år. Vi åt god tårta och sedan var vi påväg hem, men jag och mamma kunde inte hålla oss och var tvungna att gå runt och shoppa lite, hittade ett par superfina skor på den superunderbara sommarrean, bild kommer senare:)
När vi ändå var i farten passade vi på att äta en god middag också. Sedan på bussen hem började jag få sjukt ont magen, nästan som kramper och sedan mådde jag jätteilla.. När jag kom till sollentuna var jag tvungen att spy(förlåt för de äckliga detaljerna) så jag gick mot centrumet för att hitta en toalett och då började det snurra som fan och jag föll ihop och svimmade, mitt i centrum! Vaknade i mammas knä med massa folk rumt omkring mig emd vattenglas, hade tydligen varit borta i en halvminut och mamma hade skrikit efter vatten och klappat mig i ansiktet. Så jag vaknade där (med klänningen typ vid naveln dessutom) utan en aning om vad som hade hänt. Det är så läskigt. Jag har svimmat många gånger i mitt liv och varje gång ser jag framför mig hur jag ligger på ett spår och ett tåg kommer mot mig och när det är en sekund ifrån att köra över mig vaknar jag, skiitläskigt är det. Det känns alltid så verkligt.
Iaf, efter jag återfått medvetandet och folket gått iväg reste jag mig upp och kände hur illamående jag fortfarande var, så jag gick bakom buskarna (ni sollentunabor vet ju vart jag menar om jag säger bakom fyllebänkarna) och spydde helt enkelt.
Innan hade jag gått förbi och fått kommentarer som "ooooh here comes the beuty" misstänker att jag inte kommer få den kommentaren igen, vilket jag är glad för, det kanske är det som är tricket?
Nu sitter jag hemma i min sköna säng och bara tycker synd om mig själv. Det regnar ute och jag orkar ingenting så ska nog snart krypa ner i sängen med en bok jag fick av gittan.
PUSS!
Skriv nåt sött!
Trackback
